Tillgänglighetsbiblioteket Celias historia
Tillgänglighetsbiblioteket Celia har betjänat finländare med läsnedsättning sedan år 1890. Inledningsvis var målgruppen blinda och synskadade personer som erbjöds punktskriftsböcker som kopierats för hand. Under en lång tid drevs verksamheten av föreningen Böcker åt de Blinda. Celia har varit underställd staten sedan år 1978.
Ståndsdamers frivilligarbete
Kvinnor ur de bildade klasserna bedrev vid skiftet av 1800–1900-talet välgörenhet på flera olika sätt för att hjälpa mindre bemedlade. Celia grundades den 1 april 1890 av den då endast 23-åriga senatorsdottern Cely (Cecilia) Mechelin, som tillsammans med sina väninnor ville ”öppna litteraturens skattkammare för blinda”.
Den viktigaste uppgiften för medlemmarna i föreningen Böcker åt de Blinda var att för hand, bokstav för bokstav, kopiera böcker som grundade sig på Brailles punktskriftssystem. Punktskriftsböckerna kopierades med hjälp av en tavla av svinläder eller zink och ett litet stift.
Zinktavlor och stift byttes småningom ut mot små punktskriftsmaskiner, och efter krigen fick biblioteket ett eget punktskriftstryckeri. År 1955 utökades bibliotekssamlingen med talböcker som bandats in på rullband, vilket underlättade för i synnerhet krigsblinda att hålla läsintresset vid liv.
Cely Mechelin ledde biblioteket från att det grundades till år 1932. Biblioteket antog namnet Celia – Biblioteket för synskadade år 2001 som en hyllning till dess grundare Cely (Cecilia) Mechelin.
Cely Mechelin. Fotograf: Charles Riis. Bildkälla: Helsingfors stadsmuseum.
Verksamheten blev statlig år 1978
Samhället började ge ekonomiskt stöd till biblioteksverksamheten redan på 1920-talet. Det var dock först på 1960-talet som möjligheten att läsa böcker började uppfattas som en rättighet som samhället är skyldigt att ordna för alla medborgare – även för dem som inte kan läsa tryckt text.
Då Celia övergick i statens ägo år 1978, ändrades dess namn till Biblioteket för synskadade. Samtidigt fick Celia mer resurser och omfattades av det samhälleliga beslutsfattandet. Genom förstatligandet utvidgades bibliotekets service också till att gälla andra typer av läsnedsättning, till exempel läs- och skrivsvårigheter.
Celia flyttade år 2004 från Backasgatan till Iirishuset i Östra centrum, där bland annat Synskadades förbund också har sin verksamhet.
I början av 2023 reformerades lagen om Celias verksamhet, och samtidigt ändrades bibliotekets namn till Tillgänglighetsbiblioteket Celia. Celias huvuduppgift är fortfarande att erbjuda bibliotekstjänster för personer med läsnedsättning. Det nya i lagen om Tillgänglighetsbiblioteket Celia finns en föreskrift om samarbete med bibliotek, skolor och läroanstalter. I den nya lagen finns också en preciserad uppgift som sakkunnig för att främja tillgänglig publicering.
Celias historia i årtal
1890: Biblioteksverksamheten inleds i Helsingfors i villa 7 i Djurgården av föreningen Böcker åt de Blinda som Cely Mechelin hade grundat.
1892: Böckernas första placeringsplats, De blindas hem, invigs på Djurgården 7.
1901: Bibliotekets samlingar består av totalt 478 finsk- och svenskspråkiga punktskriftsböcker. Antalet låntagare är 42. (År 2008 översteg låntagarna 14 000).
1906: Biblioteket flyttar till föreningen De Blindas Vänners hus på Första linjen.
1917: Samlingarna består av 1 710 böcker.
1922: Biblioteket beviljas första gången statsstöd.
1936: Biblioteket börjar kopiera läroböcker för synskadade elever.
1939: Biblioteket stängs på grund av bombningar under kriget.
1940: Utlåningen startar på nytt i slutet av april.
1944: Biblioteket är evakuerat till Vichtis från april till december.
1955: De första talböckerna på rullband kommer ut.
1956: Talboksavdelningen grundas och utlåningen av talböcker inleds.
1963: Biblioteket flyttar till Nylandsgatan.
1972: Flyttning till utrymmen på Mäkelägatan. Clarke & Smith-kassetter tas i bruk.
1975: Den första c-kassettboken blir färdig.
1978: Biblioteket förstatligas den 1 juli och namnet ändras till Biblioteket för synskadade. De blindas bok och ljudband rf bildar bibliotekets produktionsavdelning. En läroboksavdelning grundas.
1984: Avdelningen för punktskriftsböcker börjar låna ut taktila böcker för barn. Böckerna är handgjorda, unika exemplar.
1986: En svenskspråkig avdelning grundas.
1987: Datorbaserad produktion av punktskriftsböcker inleds.
1990: Biblioteket för synskadade fyller 100 år.
1992: Unilab-utlåningssystemet som anskaffats från Holland tas i bruk i februari. Biblioteket producerar de första elektroniska läroböckerna på prov.
1995: Upphovsrättslagen ändras och biblioteket börjar producera elektroniska böcker. Celia introducerar egna www-sidor på internet i oktober.
1996: En ny lag som rör biblioteket för synskadade träder i kraft den 1 september 1996. Biblioteksorganisationen förändras då avdelningarna slås ihop till en biblioteks- och en produktionsavdelning.
1997: Ett nytt läsprogram för elektroniska läroböcker tas i bruk.
1998: Biblioteket börjar låna ut elektronisk skön- och facklitteratur över webben.
1999: En adb-utvecklingsenhet grundas. I ljudinspelningsstudion startar digitala grundinspelningar. Produktionen av punktskriftsböcker tar i bruk ett digitalt bokarkiv som fungerar på webben.
2000: Biblioteket fyller 110 år.
2001: Biblioteket börjar använda ett nytt namn: Celia – Biblioteket för synskadade.
2002: Biblioteket beslutar sig för att ta det nya digitala formatet Daisy i bruk.
2003: Celia tar det nya bibliotekssystemet Pallas i bruk.
2004: Celia flyttar till nya lokaler i Iirishuset i Östra centrum. Utlåningen av Daisy-talböcker på svenska och andra språk inleds.
2005: Utlåning av finskspråkiga Daisy-talböcker inleds.
2007–2008: Utlåningen av kassettbandböcker upphör. Celia övergår till egenboksutlåning, det vill säga en personlig kopia av en bok bränns på en cd-romskiva eller skrivs ut i punktskriftsformat. Böckerna behöver inte längre returneras. På grund av egenboksutlåningen blir bokleveranserna snabbare och lånevolymerna ökar väldigt mycket.
2009: Celia har 25 000 talböcker och lånar ut nästan en miljon böcker per år. Ett försök med avlyssning av talböcker över webben inleds. Böckerna avlyssnas genom strömmande läsning via nätet.
2015: Mobilapplikationen Pratsam Reader tas i användning. Först kan appen endast användas för att lyssna på böcker, men två år senare blir det också möjligt att låna böcker med den.
2017: Bibliotekssystemet Aurora tas i bruk.
2023: Lagen om Celias verksamhet reformeras, och biblioteket får det nya namnet Tillgänglighetsbiblioteket Celia.