Lagpropositionen skulle minska resurserna för tillgängliga bibliotekstjänster och läromedel – Tillgänglighetsbiblioteket Celia föreslår förändringar
Enligt lagpropositionen beträffande ämbetsverk hörande till utbildnings- och kulturministeriets förvaltningsområde skulle Tillgänglighetsbiblioteket Celia och Depåbiblioteket slås samman med Riksarkivet från 1.1.2026. Man samlar nu in respons om propositionen via Utlåtandetjänsten. Tillgänglighetsbiblioteket Celia betonar att det i förändringen är viktigt att fastställa en ställning för Tillgänglighetsbiblioteket Celia som en avdelning inom Riksarkivet.
Riksarkivets och Celias verksamhet och kundgrupper skiljer sig märkbart från varandra. Riksarkivet är ett arkiv som bevarar kulturarvet och dess personkunder är vuxna forskare och amatörforskare. Celia är ett bibliotek, som producerar och förmedlar litteratir och läromedel i tillgängligt format. Celias personkunder är människor som har olika lässvårigheter och omfattar många barn och unga.
Kunder till Tillgänglighetsbiblioteket Celia har inte beaktats
Med anledning av propositionen har Celia kontaktats i stor utsträckning av kunder och intressenter. Det är viktigt att kundernas perspektiv beaktas bättre än planerat i bildningsförvaltningens strukturreform.
”Lagpropositionen medför stora utmaningar och risker för Celias möjligheter att i fortsättningen erbjuda tillgängliga bibliotekstjänster för synskadade och andra personer med lässvårigheter. Propositionen tryggar heller inte i tillräcklig utsträckning skolelevers och studerande sbehov i förhållande till tillgängliga läromedel,” säger Minna von Zansen, direktör för Tillgänglighetsbiblioteket Celia.
Bedömningen av propositionens sociala konsekvenser är bristfällig och i den har man inte beaktat hur sammanslagningen av Celia med Riksarkivet skulle påverka olika kundgrupper. Till exempel har man inte bedömt konsekvenserna för barn och unga som befinner sig i en utsatt ställning. Barn med funktionsvariationer och lässvårigheter är kunder hos Celia redan från ung ålder. För barn och unga är det viktigt förutom med tillgång till litteratur, även med tillgång till tillgängliga läromedel.
Efter sammanslagningen av ämbetsverken skulle det inte längre finnas öronmärkta ekonomiska medel för dessa tjänster och det föreligger risk för att expertisen fragmenteras. Om lagpropositionen vinner laga kraft på det föreslagna sättet, är det sannolikt att finansieringen, resurserna och expertisen beträffande tjänster för personer med lässvårigheter minskar betydligt i Finland.
”Vi är besvikna över att man i reformen inte har tagit hänsyn till läs- och bildningsbehoven hos barn, unga och personer med funktionsvariationer, och bedömningen av konsekvenserna av de föreslagna förändringarna saknas till dessa delar fullständigt i lagpropositionen. Detta är anmärkningsvärt också eftersom stödbehovet inte minskar och för att det i år även kommer att genomföras en förväntad reform av stödet för lärande, för vars beredning utbildnings- och kulturministeriet ansvarar,” konstaterar von Zansen.
Utlåtanden kan lämnas under januari
Lagpropositionen avviker i betydande utsträckning från lösningar som implementerats i övriga Norden. Vanligen har man vid sammanslagning av ämbetsverk säkerställt de tillgängliga bibliotekstjänsterna i form av självständiga sektioner.
Tillgänglighetsbiblioteket Celia föreslår förändringar i utkastet, med vilka man tryggar bibliotekstjänster för synskadade och andra personer med lässvårigheter samt expertis inom tillgänglig publicering. Lagen om Riksarkivet måste kompletteras med en punkt gällande organisationen om att det inom ämbetsverket finns en verksamhetsenhet som heter Tillgänglighetsbiblioteket Celia.
Celias utlåtande om propositionen finns att läsa i sin helhet i Utlåtandetjänsten och den finns även på Celias webbplats (på finska). I tjänsten går det att lämna utlåtanden om regeringens proposition fram till 31.1.2025.