Gå till innehåll

Nyheter

Tillgänglighetsbiblioteket Celias sammanslagning med Riksarkivet går vidare till riksdagsbehandling

Reformprojektet som gäller undervisnings- och kulturministeriets ämbetsverk fortskrider. Ministeriet anpassade utkastet till propositionen utifrån den respons som samlats in under remissbehandlingen. Ändringarna preciserade Tillgänglighetsbiblioteket Celias ställning och uppgifter. Därefter går lagpropositionen vidare till riksdagsbehandling.

I reformen föreslås att de nuvarande ämbetsverken inom förvaltningsområdet ska ombildas till fem ämbetsverk. Målet är att lätta upp förvaltningen och stärka verksamhetens genomslag genom att förenhetliga ämbetsverkens verksamhetssätt och öka samarbetet mellan dem. Tanken är att de nya ämbetsverken ska starta sin verksamhet i början av 2026.

Undervisnings- och kulturministeriets pressmeddelande om regeringens proposition

Enligt förslaget ska följande ämbetsverk framöver höra till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde:

  • Riksarkivet, som Tillgänglighetsbiblioteket Celia och Depåbiblioteket skulle slås samman med och som sköter uppgifter i anslutning till arkiv- och biblioteksverksamhet
  • Utbildningsstyrelsen, som Institutet för de inhemska språken skulle slås samman med och som sköter uppgifter i anslutning till fostran, utbildning och språk
  • Museiverket, som förvaltningsnämnden för Sveaborg skulle slås samman med och som sköter uppgifter som hänför sig till kulturarvet
  • Konst- och kulturmyndigheten, som skulle bli ett nytt ämbetsverk som Centret för konstfrämjande och Nationella audiovisuella institutet skulle överföras till och som sköter uppgifter i anslutning till främjande av konst och kultur
  • Finlands Akademi, som skulle fortsätta sin verksamhet och som ansvarar för främjandet av forskning.

Den respons som kom in under remissbehandlingen har beaktats bland annat i ämbetsverkens namn och i innehållet i de lagar som gäller ämbetsverkens verksamhet. Motiveringarna till förslagen och konsekvensbedömningarna har också fått en mer detaljerad beskrivning.

Tillgänglighetsbiblioteket Celias ställning skyddas enligt lag

Tillgänglighetsbiblioteket Celias uppgifter preciserades och konsekvensbedömningarna utökades utifrån remissresponsen. Dessutom stärktes Celias och Depåbibliotekets position i Riksarkivet i och med förändringarna. Biblioteken slås samman med Riksarkivet som officiella verksamhetsenheter.

Det föreslås också att det stiftas en ny lag om Tillgänglighetsbibliotekets Celias tjänster i form av en för Riksarkivet förpliktigande lag där bestämmelserna om användningsregler och användnings- och låneförbud i fråga om bibliotekstjänsterna ska samlas. Samtidigt säkerställer lagen att det ska vara lätt att identifiera och hitta Tillgänglighetsbiblioteket Celias tjänster efter att ämbetsverken har slagits samman.

Nästa steg är att regeringens proposition lämnas till riksdagen för behandling. I riksdagsbehandlingen hör utskotten bland annat ministeriets tjänstemän och andra sakkunniga. Avsikten är att regeringens proposition ska behandlas under vårsessionen. De nya lagarna skulle träda i kraft den 1 januari 2026.

Förberedelsen av det nya ämbetsverket fortsätter hos Celia i samarbete med Riksarkivet och Depåbiblioteket.

Undervisnings- och kulturministeriets pressmeddelande om regeringens proposition

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om en reform av myndigheterna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (på finska, pdf på sidan på svenska)

Ytterligare information:
Tillgänglighetsbiblioteket Celias direktör Minna von Zansen, [email protected], tfn 0295 333 105

Information om vår användning av kakor
Celian lehtivihreä C-tunnus.

Cookies (kakor) är små filer som webbplatsen sänder till användarens dator då användaren besöker webbplatsen. De webbsidor som Celia administrerar använder cookies. Läs mer om dataskydddet och vår användning av kakor

Nödvändiga cookies

Vi använder cookies för att genomföra tjänsternas grundläggande funktionaliteter (t.ex. inloggning och språkval). Sådana funktionaliteter är t.ex. inloggning och att komma ihåg dina språkval. Användare kan inte identifieras endast med hjälp av cookies.

Tredjepartskakor

Vår chattjänst Giosg använder cookies som behövs för att identifiera en session. Cookies och enhetsinformation gör det möjligt att individualisera användaren för tjänsten. 

Med Matomo Analytics mäter vi antalet besökare på olika delar av webbplatsen. Cookies används för att skapa en rapport om användningen av webbplatsen och antalet besökare. Man kan inte identifiera en enskild användare i rapporten. Matomo Analytics kopplar denna information med deras egna användarinformation, enligt deras egen dataskyddspolicy.