Veteran i tillgänglighet minns tillbaka: e-böcker – från cd-romskiva till direktiv
Övergångsperioden för det nationella genomförandet av EU:s tillgänglighetsdirektiv löper ut den 28 juni. Det innebär att e-böcker i fortsättningen måste uppfylla bland annat tillgänglighetskraven i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. Bakom lagen om digitala tjänster finns EU:s tillgänglighetsdirektiv samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med lagändringarna är att främja delaktighet och möjlighet till självständiga ärenden för alla människor, särskilt personer med funktionsnedsättning, även i en digital miljö.
Ändringen reglerar i stor utsträckning digitala tjänster, men för Tillgänglighetsbiblioteket Celias del gäller den viktigaste punkten i lagändringarna e-böcker. Lagen ålägger utgivare att göra e-böcker tillgängliga så att de kan läsas och hanteras. Så vad betyder det? Det finns flera krav. Om boken till exempel innehåller tal och text måste dessa synkroniseras. Dessutom får bokens funktioner inte hindra användning av hjälpmedel, läsaren måste ha möjlighet att navigera i boken och metadata måste tillhandahållas om bokens tillgänglighetsfunktioner.
Bärbara enheter revolutionerade användningen
Kirsi Ylänne som arbetar som tillgänglighetsexpert på Celia, minns att det just inte fanns några e-böcker i början av hennes karriär på Celia i början av 2000-talet: ”Det fanns nog någonstans utomlands. Sedan fanns det böcker på CD-rom! Det fick inte plats så mycket på skivan. Dessutom var det en egen procedur att läsa på en bordsdator. Det blev ju meningsfullt först när man kunde bära de bärbara datorerna, och inte släpa dem.”
E-böckerna slog igenom ordentligt när man utvecklade lätta enheter som man kunde läsa böcker med var som helst. Den första Kindle lanserades år 2007. Ylänne kommer ihåg hur enheterna gav upphov till ett riktigt uppsving för e-böcker i USA. ”Kindle och iPad förändrade situationen och e-boken blev ett verkligt alternativ till den tryckta boken. Situationen förändrades förstås slutgiltigt när telefonen blev en liten dator som alla har med sig i fickan”, säger Ylänne.
På Celia skedde utvecklingen av e-böcker gradvis. ”Vi hade länge formatet Luetus med endast text. Sådana böcker kunde vi producera sju böcker i månaden. I Daisy-formatet kunde vi ta med bilder också med alternativa texter samt lägga till struktur i boken. I ett mycket tidigt skede funderade vi redan på att kombinera text och tal också. De första försöken med det gjordes med vår egen infotidning Näköpiste (på finska), och den första boken där vi synkroniserade text och tal var Pietari – metropoli nurkan takana (på finska) som producerades år 2006. Den första boken som synkroniserade tal och text och även innehöll bilder och som jag var med och gjorde själv, var Peter von Baghs Sininen laulu (på finska) år 2008. Den arbetade vi med länge, och det fanns över 30 timmar tal”, minns Ylänne.
Räddare av läsning som hobby, svår att äga
E-boken står på sig fortfarande. ”Talböcker har slagit igenom bättre, men för människor som vill och kan läsa på traditionellt sätt, är e-böcker ett utmärkt alternativ. Man kan köpa boken hemma när som helst på dygnet, och man kan bära med sig ett helt bibliotek på sin egen enhet. Till exempel förstoring av text är en funktion som gör det möjligt för många människor som kämpar med ålderssynthet att fortsätta läsa. Tack vare tillgänglighetsdirektivet betjänar till exempel förstoring av teckensnitt och färgbyte också många”, bedömer Ylänne.
En annan fördel med e-boken är också dess livscykel. ”Nuförtiden kommer boken i diversifierade format, och en e-bok skapas ofta som en biprodukt av en tryckt bok. Tyvärr är livscykeln för en tryckt bok mycket kort, men en e-bok lever längre, eftersom det inte kostar så mycket att lagra den. Det är också enkelt att vid behov uppdatera en tillgänglig e-bok som uppfyller kraven i direktivet”, säger Ylänne.
Ylänne berättar att inte ens e-boken är helt problemfri. ”För konsumenten blir det diffust med e-boken om konsumenten faktiskt har köpt boken. I många tjänster betalar du för licensen, så när du inte längre betalar för tjänsten, får du inte längre läsa boken. På exempelvis Amazon kan du inte ladda ner e-böcker till dig själv. I detta avseende skiljer sig e-boken ofta från en traditionell bok. Det borde vara enklare att köpa enstaka exemplar, och ägandet borde vara möjligt även när man avstår från en tjänst”, funderar Ylänne.
Det finns fortfarande utmaningar även i produktionen av tillgängliga e-böcker av bra kvalitet. ”Att producera en e-bok som en tillgänglig version som innehåller annat än text har länge varit ett problem som har samband med verktyg. Synkroniseringen av text och tal på finska innebär ofta fortfarande manuellt arbete när man använder mänsklig röst. Det finns ännu ingen taligenkänning som fungerar perfekt. Detta kommer förmodligen att korrigeras när AI utvecklas och arbetet går fortare när vi får verktyg som bättre identifierar finska. Det finns ju redan bra maskinellt tal i läsenheter, särskilt i de engelskspråkiga versionerna”, säger Ylänne.
Direktivet är definitivt en väntad och välkommen form av reglering, men öppna frågor finns kvar ändå. ”I direktivet definieras till exempel att tal och text måste synkroniseras, men inte på vilken nivå. För att e-boken ska vara tillgänglig på riktigt, bör synkroniseringen fungera på ord- eller meningsnivå, men direktivet lämnar detta öppet för tolkning. Tiden visar hur direktivet sedan tillämpas i praktiken. Detta fastställs ju med marknadskontroll, och eftersom e-böcker är tjänster, så i något skede klagar någon, och sedan avgör domstolen var gränsen ska dras i tolkningen av lagen”, bedömer Ylänne.
En storlek passar inte alla
Behövs Celia längre, nu när vi har ett direktiv? Ylänne säger att det gör det verkligen.
”Det tar tid innan det flyter smidigt. Produktion av tillgängliga e-böcker kräver skicklighet inom förlagsbranschen. Dessutom är Celia ett bibliotek, vilket innebär att vår samling omfattar alla slags böcker – även äldre böcker som inte har publicerats som e-böcker. Om de behövs, producerar vi dem. Förhoppningen är att tack vare direktivet får många människor de e-böcker de behöver på den kommersiella marknaden, men på Celia fortsätter vi att producera talböcker, böcker med punktskrift samt e-böcker som väldigt långt anpassas för personer med synnedsättning. Även om den tekniska tillgängligheten utvecklas är kognitiv tillgänglighet också ytterst viktig. Celia fokuserar nu särskilt på det”, säger Ylänne.
Man kan inte heller anta att alla skulle vilja eller ens kunna använda kommersiella tjänster. ”Vår utgångspunkt är i synnerhet behoven hos de människor som har läsnedsättning och att beakta dem på ett täckande sätt. Direktivet har ett bra och viktigt syfte, men det passar dem som kan använda och konsumera e-böcker. Det kan inte alla”, påminner Ylänne.
Ett delområde där Celias expertis betonas även i fortsättningen är produktionen av tillgängligt läromedel. ”Digitala läroböcker av kommersiella utgivare är ju ofta nätplattformar, inte e-böcker, eftersom de har många komplexa element. Celias expertis behövs när man måste begrunda svåra saker. Exempelvis för matematiska ämnen kan vi hjälpa utgivare att lösa svåra fall”, säger Ylänne.
Vi har alltså kommit långt på relativt kort tid. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Som en del av Tillgänglighetsbiblioteket Celias lagstadgade uppgift att främja tillgänglig publicering upprättade Celia och Finlands förlagsförening tillsammans år 2024 anvisningarna God praxis för tillgänglig e-bok. Genom att följa dessa anvisningar tillverkas lagenliga e-böcker som är av äkta hög kvalitet. Dessa anvisningar och mycket annan slags vägledning finns på webbplatsen Julkaise kaikille (på finska) som upprätthålls av Celia.